Under 2023 ökade antalet anmälda arbetsolyckor som ledde till sjukfrånvaro med 11 procent jämfört med året innan. Detta understryker vikten av att arbeta förebyggande för att minimera skador och olycksfall i arbetslivet.

Företagshälsan förbättrar arbetsmiljön

Tillsammans med landets arbetsplatser bedriver företagshälsan ett proaktivt och förebyggande arbete som stärker arbetsförmågan hos den arbetande delen av befolkningen. Företagshälsan upptäcker, förbygger och minimerar risker i arbetsmiljön, vilket i sin tur skapar bättre förutsättningar för ett långt och hållbart arbetsliv utan olyckor och skador. Ett arbete som har positiv effekt för folkhälsan.

Regeringens arbetsmiljöstrategi för 2021–2025 betonar företagshälsovårdens viktiga roll och lyfter fram vad som förutsätts för att den ska fungera, bland annat en ”god kompetensförsörjning, hög kvalitet och ett ändamålsenligt regelverk”. I dag är dock branschens kompetensförsörjning allt annat än god.

Av drygt 1 100 läkare med specialistkompetens i arbetsmedicin/företagshälsovård (så kallade företagsläkare) är närmare 900 över 65 år. Ny kompetens behöver alltså säkerställas om företagshälsovården ska fungera på både kort och lång sikt.

Säkerställ kompetensförsörjningen

Arbetslivsinstitutet, som lades ned 2007, hade tidigare samordningsansvar för utbildningen och staten har tidigare säkerställt finansiering för utbildningen. Trots vackra ord om företagshälsovårdens viktiga uppgift, har varken den förra eller den nuvarande regeringen vidtagit tillräckliga åtgärder för att säkerställa företagshälsovårdens kompetensförsörjning.

Av drygt 1 100 läkare med specialistkompetens i arbetsmedicin är närmare 900 över 65 år.

Under flera års tid har kompetensfrågan utretts och beretts av myndigheter och departement. Budskapet från dessa utredningar är tydligt: Företagshälsovårdens kompetenskris är akut och behöver politisk handlingskraft för att lösas. Det krävs både finansiering av utbildningen och ett samlat utbildningsuppdrag. 

Efter närmare två decennier av utredningar finns ett förslag på regeringens bord. Nyligen slutredovisades en utredning om företagshälsovårdens kompetensförsörjning. Utredningen föreslår att en myndighet vore lämplig instans som huvudman för utbildningsfrågor som berör specialister i arbetsmedicin (företagsläkare), och har lämnat förslag på en kostnadskalkyl för utbildningsuppdraget.

Visa handlingskraft och ledarskap

Därför vill vi ge regeringen tre uppmaningar för att lösa branschens akuta kompetenskris:

• Utse en myndighet som huvudman för specialistläkarutbildningen i arbetsmedicin
  Det bör vara en myndighet som kan ta ansvar som huvudman för utbildningen. I dag har företagshälsovården ett brett samarbete med myndighetssidan, som inkluderar alltifrån stöd till arbetsgivare och hantering av sjukfrånvaro.
• Säkra finansieringen
  Kostnaden för att säkra företagshälsovårdens kompetensförsörjning uppskattas till runt 60 miljoner kronor per år. Regeringen bör visa handlingskraft och ledarskap för att prioritera frågan politiskt och ekonomiskt i syfte att säkerställa långsiktig finansiering av specialistläkarutbildningen i arbetsmedicin. Det är en liten insats för att kunna trygga Sveriges förmåga att arbeta och hålla stora delar av befolkningen frisk.
• Bjud in till samtal
  Regeringen bör snarast bjuda in parterna, professionen och branschorganisationen för att samtala om den kommande processen och implementeringen av det utredningsförslag som nu finns. Ett nära samarbete är viktigt för att säkerställa att reformerna får önskad effekt på längre sikt.

Vi vill aktivt bidra till att skapa trygga arbetsplatser och hålla medarbetare friska. Tillsammans kan vi främja en säkrare arbetsmiljö och minska risken för arbetsrelaterad ohälsa. Men det förutsätter att regeringen gör sin del för att säkerställa förutsättningarna för företagshälsovårdens framtid gällande kompetensförsörjning.